torsdag 15 december 2011

Lucia Minne

Jag är lite sent ute , jag vet att det inte är Lucia idag . Men jag börjar bli gammal och barndomsminnen gör sig påminda . När jag gick i lågstadiet så fanns det en musikalisk dam i byn som såg till att det varje år uppträdde ett vackert tindrande och välsjungande Luciatåg i kyrkan och den var alltid fullsatt . Det var inte bara i kyrkan detta tåg vandrade utan även på pensionärsföreningens julmöte(eller om det var något annat slags möte , man tyckte ju alla var så gamla förr ) i församlingshemmet och på grannbyns pensionärshem .

I detta Lucia tåg vandrade också två kusiner jämte varandra tagna av stundens allvar , det var ju inte bara pirrigt att sjunga för alla , bara att det var i kyrkan var tillräckligt för dessa två . Den musikaliska damen hade nog vi flera tillfällen höjt rösten så det ekat i kyrkan under repetionerna , när fnisserierna urartat och t o m fått lov att ringa hem när två nämnda kusiner också kommit på att man kunde komma in att leka bakom stora kyrkorgeln . Nåväl . I den här sången som finns nedan så finns det ett gulmärkt ord och just där skulle det tändas tomtebloss , och ni kan väl aldrig gissa vilka som skulle stå för det effektfulla inslaget .


Himlen hänger stjärnsvart och snön ligger blå,
och mörkret är så beckmörkt och stjärnorna så små.
Skumma ligga stigarna där mänskobarnen gå,
och tysta ruva stugorna med snöskägg på.
Då komma väl de hundra, då komma väl de tusen
lusseknektar vandrande kring husen.

De vandra kring med stjärnljus,
de vandra kring med bloss,
med masker och med narrspel, en jublande tross.
De bulta hårt på rutorna så isen går loss,
De buga sig, de bjuda sig till gästning hos oss.
De vandra kring med visor,
som jubla och som tralla,
så backarna och skogarna de skalla


När sången ebbat ut , och ekot tystnat i kyrkan får den ena fjutt på sitt och spraket av ett tomtebloss har aldrig hörts så väl . Den andra kusinen har fortfarande inte fått sin hand så pass stilla p g a den tysta men ändå uppseendeväckande skakande fnissattack som den kyrkan inte sett dess like av på trettiofem år .


Kan väl bara nämna med att trot eller ej jag avslutade min karriär i byn som Lucia extraordinär , den enda kortklippta Lucia jag sett . Kyrkans Luciatåg ebbade tyvärr ut , den tålmodiga kördamen var nog less på att vara tålmodig och ett visst uppträdande var svårt att toppa . I högstadiet anmälde jag mig alltid som stjärngosse , den enda chansen till att få synas och att sjunga solo . Här hemma skriker alla TYST när jag kommer och lussar med vackraste morgonrösten och sprakande tomtebloss i örona .

eee Kanelstänger//Lotta eee

9 kommentarer:

linnea-maria sa...

Åh visst är det svårt att hålla sig i skinnet när man är liten och det blir lite väl högtidligt. Jag har fortfarande svårt för det. Jag har varit lucia en gång, för min mattelärare i gymnasiet. Annars så har jag alltid ansetts för korthårig (när jag var korthårig) eller för kort och för mörk. :) Antingen valde fröken ut sin lilla favorit eller så blev det omröstning :P. Jag är övertygad om att du har en vacker röst! /Therese

Vintage House sa...

Hej
vilket härligt inlägg och vilket minne..
Så fint du har gjort det och vi har gjort något lika har oxå färgglada kulor under en glaskupa....
ha en fin torsdag
kram
sandra

Unknown sa...

thanks for your visit...i wait you soon... try to do with stamps the linen ribbons..it an easy project.
kisses
simona

lisashus sa...

Vilket ljuvt luciaminne! Undra på att du minns detaljerna när det hände så många missöden!

Den sången är förresten jättefin!
Ha en fin dag!
Kram
Lisa

Unknown sa...

Vilket härligt minne :)
Kram Maria

Här är gudagott att vara ! sa...

Finaste Lotta, vilket underbart minne du delar med dej av ♥ !
- Jag kan riktigt känna hur fnissattacken sprider sej i kroppen, och till sist går det inte hålla sej längra :D !
- Skulle vilja uppleva ditt lussande där hemma ...eller så inte ;)
Eftersom jag sjunger jämt här hemma ( Och även på andra ej kanske lämpliga ställen..) så har min familj insett att dom aldrig får tyst på mej...Så fortsätt sjunga du , till slut ger dom upp ;) !

Nillis sa...

Vad mysigt :-) Åh fint med julkulor i den glaskupolen. kraaaam

gamla skolan sa...

Hahahaha ! Du är härlig !! Underbart minne och underbar berättelse .
Önskar dig en mysig 4:e advent !
Kramar // Susanne ♥

Rose Garden Malevik sa...

Fint minne :)
å missa nu inte...


B
L
O
G
G
P
A
R
T
Y
T

fortsätter.....
De e kul att vara med :)
VÄLKOMMEN
Håkan