fredag 12 februari 2010

Sorg !

Jag känner en stor, stor sorg över förlusten av två modiga svenska män ,kan inte i mitt djupaste förstå hur det känns för deras nära och anhöriga . Samtidigt som jag känner en stor beundran och vördnad . Hur ska inte allvaret tynga de som ändå fortsätter med övertygelse att åka ut i vida världen för att försöka uppehålla fred , jag är stum av beundran ! Det finns vissa yrkesgrupper jag skulle kunna kyssa fötterna på och de e de som vågar sig ut till krigshärjade områden och brandsoldater . Att våga sitt liv för andras . Jag sänder oxå en tanke till min äldsta son som har en dröm efter han är klar med sin värnplikt .
Lotta
"Jag talar till mina vuxna barns änglar
Följer ni dem fortfarande?
Bär ni deras önskningar i era händer?
Vet ni något om deras kampfyllda ensamhet
och när de förnekar er och livet
vänder ni er bort och gråter
Men stannar kvar?
De behöver er
Mera än då de var små
de behöver er förtvivlat
för ungdomen är den svåraste tiden
Allting ska göras på egen hand
man skall rycka sig lös
tänka igenom allt själv
vill inte veta av änglar
O mina vuxna barns änglar!
En mor får inte längre ingripa
Men ni får.
En mor kan inte längre råda
Men er visdom är Guds.
Dröj kvar hos mina vuxna barn, änglar!
Hjälp dem att vandra i snårskogen
att finna den rätta vägen
deras enda väg"

Viola Renvall

8 kommentarer:

Lisas torp sa...

Jättefint och tänkvärt inlägg!
Kram
Lisa

Annas skattkammare sa...

Så fint skrivet.. visst är det helt fruktansvärt- kan inte förstå varför det ska finnas krig överhuvudtaget, varför finns det folk som vill göra andra illa? Man blir ledsen bara man tänker på det.
Trevlig helg!
Kram /ANNA

LenaS sa...

Ja det är så sorgligt det som hänt, tänker också mycket på den ena av dem vars flickvän var med i samma förband, föräldrar mm, de var ju där för civilbefolkningen och så händer detta....
Ha en fin helg!
Kramis/LenaS

Lantliv i Norregård sa...

Vilket vackert inlägg!!
Så sorgligt...

Kram Kram Malin

Bibbi sa...

Så fint du skrivit...Känner hur tårarna stigit upp i ögonen.

Min äldste har sökt till Afganistan och jag tycker det är jättejobbigt. Har vänner vars söner varit iväg och de säger att de vaknade varje morgon och deras första tanke var-"lever han?" Samtidigt kan jag förstå honom, han vill ut och göra något bra för värden. En vacker tanke...

Ha en fin helg söta du.
Kramar Bibbi

Hanna sa...

tänkvärt.
Kram
Hanna

STENLYCKA sa...

Tittar bara in och önskar dig en underbar Alla Hjärtans Dag!
Kram från Stenlycka

Gúa sa...

*tåren trillar*...TACK!