Lucia Minne

Jag är lite sent ute , jag vet att det inte är Lucia idag . Men jag börjar bli gammal och barndomsminnen gör sig påminda . När jag gick i lågstadiet så fanns det en musikalisk dam i byn som såg till att det varje år uppträdde ett vackert tindrande och välsjungande Luciatåg i kyrkan och den var alltid fullsatt . Det var inte bara i kyrkan detta tåg vandrade utan även på pensionärsföreningens julmöte(eller om det var något annat slags möte , man tyckte ju alla var så gamla förr ) i församlingshemmet och på grannbyns pensionärshem .

I detta Lucia tåg vandrade också två kusiner jämte varandra tagna av stundens allvar , det var ju inte bara pirrigt att sjunga för alla , bara att det var i kyrkan var tillräckligt för dessa två . Den musikaliska damen hade nog vi flera tillfällen höjt rösten så det ekat i kyrkan under repetionerna , när fnisserierna urartat och t o m fått lov att ringa hem när två nämnda kusiner också kommit på att man kunde komma in att leka bakom stora kyrkorgeln . Nåväl . I den här sången som finns nedan så finns det ett gulmärkt ord och just där skulle det tändas tomtebloss , och ni kan väl aldrig gissa vilka som skulle stå för det effektfulla inslaget .

Himlen hänger stjärnsvart och snön ligger blå,
och mörkret är så beckmörkt och stjärnorna så små.
Skumma ligga stigarna där mänskobarnen gå,
och tysta ruva stugorna med snöskägg på.
Då komma väl de hundra, då komma väl de tusen
lusseknektar vandrande kring husen.

De vandra kring med stjärnljus,
de vandra kring med bloss,
med masker och med narrspel, en jublande tross.
De bulta hårt på rutorna så isen går loss,
De buga sig, de bjuda sig till gästning hos oss.
De vandra kring med visor,
som jubla och som tralla,
så backarna och skogarna de skalla

När sången ebbat ut , och ekot tystnat i kyrkan får den ena fjutt på sitt och spraket av ett tomtebloss har aldrig hörts så väl . Den andra kusinen har fortfarande inte fått sin hand så pass stilla p g a den tysta men ändå uppseendeväckande skakande fnissattack som den kyrkan inte sett dess like av på trettiofem år .

Kan väl bara nämna med att trot eller ej jag avslutade min karriär i byn som Lucia extraordinär , den enda kortklippta Lucia jag sett . Kyrkans Luciatåg ebbade tyvärr ut , den tålmodiga kördamen var nog less på att vara tålmodig och ett visst uppträdande var svårt att toppa . I högstadiet anmälde jag mig alltid som stjärngosse , den enda chansen till att få synas och att sjunga solo . Här hemma skriker alla TYST när jag kommer och lussar med vackraste morgonrösten och sprakande tomtebloss i örona .

eee Kanelstänger//Lotta eee