Min man är inte lik någon annan man , han är helt unik !! Anders , som han heter på riktigt han är i London den lyckosten nu några dagar med sitt jobb . Han går ju under namnet mannen eller handyman här på bloggen och det är inte för intet , för händigare man eller människa känner inte jag . Han ror iland det mesta med att bygga ,sy, renovera , inreda , laga mat och meka bilar m m .Han är snäppet bättre än Ernst och snyggare med !!!Han har suveräna lösningar på det mesta (så länge jag får bestämma i slutändan ).
Han jobbade förut i Stockholm på en firma som gjorde proteser, ortoser och annat ortopedisk kuckelimuck . Men nu sen vi flyttade hit så jobbar han på en firma med att bl a klä om bilar (inuti alltså ) och måtta kapell och dynor m m till båtar och det fixar hem galant utan någon som helst utbildning . Han är sadelmakare i grunden , så att sy skinnväskor, ryggsäckar och packväskor till motorcyklar de e hans melodi .
När vi träffades för över tio år sedan så var det dom att träffa en själsfrände . Då hade han de här fina "chesterfield fåtöljerna som han klätt om själv . Fast jag ska ärligt säga att jag inte var så förtjust i dom . Han smörjde in dem varje jul så de blev blanka och fina . Men hur det nu har varit med den där insmörjningen så har de nu fått en patina som mer tilltalar EnVilsen . Visst är de fina !!
Men det här med att bo ensam några dagar i ett stort hus är inte min melodi Lille H 14 år - Eh ?? tyckte inte det var någon skoj idé att sova nere sovrummmet med mamma , men lillLoppan lag sig glatt ytterst närmast dörrn , vad som helst bara hon får sova där . Nog för jag är mörkrädd och lättskrämd , men baske mej tar jag en tur runt hela huset innan de e gonatt . Känner på dörrar och fönster kollar vartenda rum i kalla mörka källaren . För jag vill banne mej inte ha någon psykopat a´la lammen tystnar sittandes dreglandes på lur i matkällarn . Nej då tar jag hellre tjuren vid hornen direkt så det är klart , än att ligga vettskrämd och vänta in . Men nu är timmen är sen och aaaallt är lugnt !!
Han jobbade förut i Stockholm på en firma som gjorde proteser, ortoser och annat ortopedisk kuckelimuck . Men nu sen vi flyttade hit så jobbar han på en firma med att bl a klä om bilar (inuti alltså ) och måtta kapell och dynor m m till båtar och det fixar hem galant utan någon som helst utbildning . Han är sadelmakare i grunden , så att sy skinnväskor, ryggsäckar och packväskor till motorcyklar de e hans melodi . När vi träffades för över tio år sedan så var det dom att träffa en själsfrände . Då hade han de här fina "chesterfield fåtöljerna som han klätt om själv . Fast jag ska ärligt säga att jag inte var så förtjust i dom . Han smörjde in dem varje jul så de blev blanka och fina . Men hur det nu har varit med den där insmörjningen så har de nu fått en patina som mer tilltalar EnVilsen . Visst är de fina !! Men det här med att bo ensam några dagar i ett stort hus är inte min melodi Lille H 14 år - Eh ?? tyckte inte det var någon skoj idé att sova nere sovrummmet med mamma , men lillLoppan lag sig glatt ytterst närmast dörrn , vad som helst bara hon får sova där . Nog för jag är mörkrädd och lättskrämd , men baske mej tar jag en tur runt hela huset innan de e gonatt . Känner på dörrar och fönster kollar vartenda rum i kalla mörka källaren . För jag vill banne mej inte ha någon psykopat a´la lammen tystnar sittandes dreglandes på lur i matkällarn . Nej då tar jag hellre tjuren vid hornen direkt så det är klart , än att ligga vettskrämd och vänta in . Men nu är timmen är sen och aaaallt är lugnt !!Love/Lotta
P.S. Jag får inte glömma att meddela att han varit fotomodell oxå , mannen !! Han skulle aldrig förlåta mig . Hittar ni någon gammal kartong från en Skip kungsfjäder , en sån där träningsmojäng ni vet så e det han haha !!! D.S.
Min älskade man , the handyman , har fixat ett litet bord till mina växter , den här gången efter mina instruktioner och jag är så glad åt det , perfekt ! ( 
All min lycka är er !
Den var inte bara lång utan även vindlade den fram än hit och en svängde den dit , å inte nog med det ibland var det några trappsteg upp eller några trappsteg ner . Gissa om det var ett äventyr att få gå där som liten . För när man kom ner och den tunga järnporten slagit igen bakom en gällde det att trycka på lysknappen som lyste ilsket rött där i mörkret innan man kunde börja gå . 
När man väl hade börjat gå så gällde det att inte dra bena efter sig så att man inte hann tända på nästa lysknapp innan allt slocknade och blev beckmörkt där nere i gången . Ibland blev det spännande på gränsen till olidligt när man hörde att någon kom från andra hållet och innan man visste vad och vem .....
Där fanns ett stort torkrum minns jag med en fläkt som blåste enormt , fatta vilken känsla att stå gömd där bland lakanen som hängde på tork och svängde i blåsten och den mullrande fläkten . I ett rum fanns den stora mastodont stenmangeln , vilken maskin , har ni sett en sån ? Jag vet jag var så imponerad av Mormor som kunde sköta den där stora maskinen alldeles själv , rulla upp lakan på valsar och trycka på knappar . När sen den stora stenskivan fälldes ner och började rulla valsarna så stod man mot väggen på kortsidan för att känna spänningen när den stora stenskivan kom åkandes mot en för att i sista stund vända och åka åt andra hållet . Det var bättre en terminator kan jag be att få tala om . 
Sen fanns där en centrifug som såg ut som en liten rymdmaskin , och den kunde man faktiskt få trycka på själv och jädrar vilken fart den hade och som den studsade runt . 
Min lycka idag är den här som min handyman har gjort , min sorg är att den stått där i flera dagar nu utan tvätt , för det slutar ju aldrig regna . Så nu ska jag gå ner till min trogna vän i källaren och vika lite lakan som torkat .
Och i släptåg hade han den här enorma lyktan . 
Grabben har börjat fatta ;-)
Jag brukar inte vara så fräck men jag har letat efter den här boken så länge . Jag kontaktade Susanne , författarinnan själv , som bara blev hedrad att det fanns intresse fortfarande för boken . Boken som enligt henne själv oxå är en av de bästa hon gjort . Susanne hade i alla fall några ex . kvar och de fick jag och två godingar till köpa . Den var verkligen värd allt besvär . 
Fick ett mail av Susanne igår där hon lät meddela att det var fler i Sverige som hade hört av sig nu , så hon ska försöka få den utgiven igen . KUL !
Mina kusiner hade köpt en "Mina vänner" bok och fyllt i sig själva och tyckte att jag skulle låta dom jag vill ha med som vänner när jag flyttar ska fylla i oxå , vilka raringar . Plus att det tagit underbara foton av sig själva och satt i magnetramar , för att jag skulle ha dem på kylskåpet och se dem för jämnan ;-)
Lilla Loppan och jag försökte hinna upp innan mannen/pappan i morse , men det var knappt . Han har inte vett att ligga kvar i sängen och dra sig , Fars dag till trots ! Vi fick i alla fall ihop en frukost bricka och Lilla Loppan hade gjort den traditionsenliga slipsen . 
Se va trött hon e , gumman . Har varit och grattat min lilla Pappskalle oxå , han fick en sorteringslåda för skruvar , full med hans favvo godisar bl.a. engelsk konfekt *ryser ofrivilligt *. Trots att jag inte är Pappa , vad jag vet ....fick jag oxå en present . 
Kan man få för många änglar ... inte jag i alla fall . 
Jag har gett bröllopsdagsbuketten ett nytt liv . När min man köper köper blommor åt mig så köper han alltid sådana som han själv gillar , helt egoistiskt och inte alls i min smak . Jag gillar rosa och vita blommor i alla dess former . 
Min man ville så gärna ha ett kyrkobröllop och EnVilsenLoppa tyckte det räckte med en vigselförättare i trädgårn ´. Men för min man 's skull fixade jag till ett kyrkobröllop med präst och allt i all hemlighet . Men allt gick åt pipsvängen då prästen ringde hem och för sa sig . 
Nå väl , i går var det bröllopsdag i alla fall och det firade vi genom att åka på utflykt till Ulriksdals slott . Här kommer några bilder där i från . 
Ser ni paviljongen , jag trodde det var en järnkonstruktion men den är gjord av träribbor . 
Visst är det ett vackert slott ! 
Hade gärna gått in i orangeriet , men det var tyvärr stängt . 
I vårat sovrum , har vi ett " relikskåp " där det har samlats en massa småprylar som vi antingen fått någon gång på medeltiden eller annat som man har svårt att lägga undan . En del saker har vi fått av våra barn och en del har vi ärvt . 
Mannen har ärvt en del gamla fickur och de är ju så fina , funderar på att sätta upp dom på väggen på något vis , i en ram kanske ? Den allra minsta är min konfirmationspresent .
Skorna är mannens ,bilen är en cigarett tändare och folket bakom ramarna är mina svärföräldrar , där kan dom sitta ;o)
Hästhuvudet är min doppresent en sparbössa , småpryttlarna är presenter från barnen ,igelkotten bl.a. är från min äldsta son i trettioårspresent ,nipperasken med mitt namn (felstavat) har min faster målat och så mina barnskor . 
Här är hyllans med mannens kufiska saker , en torkad apelsin ....eeeh..någons huvud ....och annat hmmm. Ja inte konstigt att man sover illa i det här rummet ;o)
