Den "långtråkiga dagen" snart till ända .

Min man minns sin barndoms långfredagar som de mest tråkiga man kan tänka sig , men själv har jag inget minne av det . Syrran säger säkert till om hon vet annorlunda hon som har minnet i behåll . Det är så tråkigt med mej , jag har inte många minnen kvar av min barndom . Kan komma ihåg vissa känslor , men minnen ... har svårt att t.o.m. komma ihåg vad som hände för femton, tio eller bara fem år sedan . Usch , det är riktigt ruggigt . Men det var inte det jag skulle berätta om utan min barndoms långfredagar . På skärtorsdagen gick vi alltid påskkärring i byn , jag gick oftast med min kusin och man kunde få ruskigt mycket om man var ute först . Förutom av vissa som man tyckte då , snåltanter som man fick nån gammal pepparkaka av som mjuknat eller ett skrumpet äpple , hua . Men däremot fick man pengar och på den tiden ( tänk på att jag är gammal ) kunde man få ihop över fyrtio kronor i var . Senare på skärtorsdagen åkte vi ut till min Mormors lantställe som låg på en ö i stockholms norra skärgård . Där gick vi påskkärring igen , men på långfredagen . Då kunde vi få ihop ruggigt mycket igen . Vi lämnade naturligtvis vackra påskkort i gengäld . På den tiden var de många små påskkärringar som rusade runt i stugorna , igår hade jag besök av två och av dem fick jag ett vackert lila ägg med pistagegröna glitterslingor på , som Lilla Loppan genast tog i beslag . På den tiden var det i alla fall för mej och Syrran godishelgen med stort G , man fick ju inte godis så ofta då och det här att kunna gå runt och få in lite extra var ju rena rama julafton , och för de pengar man fick in köpte man ju mera sedan . Men nu .... var har de tagit vägen alla små påskkärringar ?? Har ni sett några ???

Fortsatt trevlig påsk !!